Atomanda

Jag har valt att skriva om skinnjackor på grund av att det är ett klädesplagg som jag använder mig av i stort sätt varenda dag. Jag har fördjupat mig i just produktionen av skinn och dess påverkan på miljö och människor. En skinnjacka består av bland annat textiler, skinn/läder, knappar och dragkedjor. Skinnet kommer oftast ifrån nötdjur (kor) men kan även komma ifrån t ex getter eller får. Något som är speciellt med just kossor är att de släpper ut metangas (CH4). Om för mycket metangas släpps ut i luften ökar växthuseffekten, vilket leder till klimatet på jorden blir annorlunda. Det kommer t ex bli varmare och polarisarna kommer smälta, vilket resulteras i att vattenmängden blir större och det blir mindre plats för oss människor att bo på. Det finns många ställen där skogar huggs ner för att ha plats med betesmark för sina kor. Detta gör att problemet med växthuseffekten påverkas ännu mer. Det är nämligen så att det är tack vare växterna som vi kan leva på jorden. När människor och djur (och växter på natten) andas använder vi oss av cellandning, vilket är en förbränning som sker i kroppen. Då andas vi in syre, glukos som sedan omvandlas till koldioxid, vatten och energi. Det som växterna gör (på dagen) kallas för fotosyntesen, vilket är den omvända cellandingen. Alltså omvandlar dem bland annat koldioxiden till syre igen som är livsviktigt för oss människor och djur. Fotosyntesens kemiska formel lyder så här: 6 H₂O + 6 CO₂ + ljusenergi→ C₆H₁₂O₆ (druvsocker)+ 6 O_2. Om då många växter försvinner kommer koldioxid mängden i luften öka, vilket ger en ökad växthuseffekt.

När djuret som man tar skinnet från har slaktats är det viktigt att börja med nästa process snabbt. Detta på grund av att djurkroppens enzymer börjar att bryta ner skinnet. Tar det längre tid innan man kan börja så måste man konservera skinnet. Det vanligaste sättet är genom saltning. Efter saltningen kommer vekning, det är under detta stadiet där allt salt sköljs bort och skinnets ph återställs till 7 (neutralt). Efter detta kommer ett flertal steg innan skinnet är reda att garvas. Under dessa stegen tas underhus, hår och fett bort. Det finns flera olika sätt att garva ett skinn. I Asien är garvningen som störts och den vanligaste är kromgarvning. Denna metod är den snabbaste och billigaste, men medför många problem för både människor och miljö. Som man förstår använder sig kromgarvningen av krom, vilket är en tungmetall. Nu för tiden använder man sig av en sorts kromsalt som heter krom(III)sulfat (trevärt krom), tidigare använde man sig av krom(VI)sulfat vilket är ett ämne som är sämre och kan orsaka stora allergiproblem och även cancer. Detta har blivit i stort sätt förbjudet att använda sig av. 

En mer miljövänlig metod är vegetabilisk garvning. Man använder sig då av granbark eller frukt t ex. Denna metoden tar lite längre tid, men utsätter inte miljön och personerna i omgivningen för lika stor fara. När garvningen är färdig så bland annat färgas skinnet. Likadant som med alla andra stegen så används det ämnen som inte är helt ”bra”. Bland annat så används det ämnen som kan vara cancerframkallande, t ex azofärgämnen. Andra ämnen är t ex arsenik, kvicksilver och bly som är giftiga och hälsofarliga. I ett experiment som jag och min klass gjorde i skolan så provade vi på att färga ägg på ett mindre riskfyllt sätt. Vi använde oss av en naturlig indikator, rödlök, som vi la i kokande vatten med ägg. Sedan hällde vi i en syra i den ena och en bas i den andra. En indikator visar om något är basiskt, surt eller neutralt, detta gör den genom att färga, i detta fallet, äggen i olika färger. På detta sättet fick vi ägg i olika färger på ett naturligt sätt.

Vid processen av att framställa ett mjukt och hållbart läder så används inte bara många kemikalier som både är dåliga för miljön och arbetarna, utan även massvis med vatten. För att detta ska fungera används ca 35 liter vatten till varje kilo tillverkat läder. När vattnet har använts är det förorenat med stora mängder kemikalier som ofta släpps ut i åar och sjöar helt orenat. Detta gör att brunnar och jordbruksmark runt skofabrikerna förgiftas och blir omöjliga att använda. Det går inte att odla mat på marken och vattnet gör människor sjuka. Människor som bor i dessa områden drabbas ofta av magont, huvudvärk, yrsel, diarré, allergier och astma. I de värst drabbade områdena får många människor cancer och många kan inte få barn p g a gifterna i deras omgivning. I många områden där garvning är vanlig så är det oftast ganska fattigt. Detta utnyttjar företagen genom att ge låga löner som i stort sätt är omöjliga att överleva på. Det är även vanligt med dåliga arbetsförhållanden och långa arbetsdagar. Om inte familjerna får tillräckligt med pengar kan det leda till att man sätter sina barn i arbete och att dem inte får gå i skolan. Barnarbete är något som är vanligt i stora delar av Asien.

Beroende på vilket slags textil det är i så produceras det olika. T ex bomullstyger kommer från bomullsplantorna som oftast odlas i tropiska och subtropiska platser. Likadant som med läder så krävs det gigantiska mängder vatten för att odla bomull. Man använder även kemikalier i bekämpningsmedel som ska ta död på insekter och liknande som vill äta upp växterna. Bomullen vävs till garn som sedan görs till tyg. Även här är det oftast dåliga arbetsförhållanden med långa dagar och låga löner.

När hela processen med lädret är färdigt så sys det i hop med övriga delar, och skickas sedan iväg till de länder som dem ska säljas i. Det finns olika anledningar till att produkter tillverkas i olika länder. T ex kan det vara på grund av att det är billigare eller på grund av att det är svårt med klimatet man har i landet. Vi här i sverige har det svårt att t ex odla frukter och grönsaker utomhus på vintern, på grund av vårt kalla väder. Med just skinnjackor så är anledningen att produktionskostnaderna är lägre i t ex Kina än här i Sverige. När produkter är tillverkade så långt bort är det en lång bit de måste färdas för att komma fram till oss. Transporten är oftast i stora fartyg som släpper ut massvis med avgaser som påverkar många liv. Hav och sjöar som fartygen färdas igenom blir försurade, alltså att koldioxid tas upp av vattnet vilket leder till att det blir surare. Enligt en artikel i NyTeknik dödades 60.000 människor på grund av avgaserna från fartygen som använder tjockolja som bränsle. Avgaserna ger människorna sjukdomar som kan leda till döden. Även fiskar och djur påverkas negativt av utsläppen. Även här släpps det ut växthusgaser ut i luften vilket ökar växthuseffekten. 

Efter att jackorna har transporterats till butikerna så säljs dem. Kanske kan man tro att dyra skinnjackor är producerade på ett mer miljövänligt och inte hälsofarligt sätt, men oftast väljer företagen sätten som är billigast. T ex skickade jag ett mail till ett företag som säljer skinnjackor, men jag fick inte ens något svar på mina frågor om var jackorna tillverkades och liknande. 

Jackorna säljs till olika människor. Som jag skrev om förut så är den vanligaste garvningen kromgarvning. Det krom som används är oftast krom(III)sulfat, Cr₂(SO₄)_3. Denna krom kan ge allergiska reaktioner om man utsätts av för mycket hudkontakt. Som jag även nämnde ovan så finns det också krom(VI)sulfat (sexvärt krom). Trevärt krom kan faktiskt övergå till sevärt krom, vilket inte är bra på grund av t ex cancer risken. Detta kan ske t ex om ämnet förbränns. Om man skulle slänga en skinnjacka som är kromgarvad i en vanlig soptipp där det eldas upp leder det till att ämnet kommer övergå till sexvärt krom. Detta kan bli riskfyllt för arbetarna på soptippen, eftersom de kan få i sig de farliga ämnena. Därför tycker jag att alla skinnprodukter som är kromgarvade bör slängas i farligt avfall.

Likadant som med de flesta kläderna så är det vanligt att vi överkonsumerar produkterna. T ex så vill vi ha de senaste modet, fastän kläderna som vi redan har inte ens är slitet. Detta leder till massproduktion av de populära varorna. Att samhället köper såpass mycket kläder är bra för företagen eftersom de får in mycket vinst. Men inte för våran ekonomi. 

Nu under den senaste tiden har det däremot blivit mycket populärt med begagnade kläder. Detta är ett bra sätt för både ens ekonomi och för miljön, eftersom man slipper tillverka lika många. Läder är ett sådant material som är slitstarkt och håller länge, vilket gör det ännu mer onödigt att köpa nya fastän den gamla är helt fungerande.

Skinnjackor är alltså en produkt som är slitsam att tillverka, men håller länge. Jag tycker däremot att man bör använda sig av vegetabilisk garvning, eftersom riskerna inte är lika stora.